Rastlöst

Ensam hemma. Det är tyst, lugnt och - tråkigt. Inte bara för att jag är sjuk, det är väldans trist i sig, men för att jag helt enkelt inte är van vid att vara själv numera. När jag går till ett annat rum känns det som att jag glömt något (babyvakten), för det känns som att L ligger och sover. :) Jag borde ju ta vara på tiden och kanske ta ett bad eller nåt. (Är det bra när man har feber, förresten?) Men å andra sidan har jag ingen större lust till något. Jag skulle kunna tänka mig att gå och lägga mig och försöka sova en liten stund och sedan när jag vaknar är jag frisk. Ska vi säga så? :)