Tillbaka i gängorna

Jag har inte så mycket att säga. Tillbaka på jobbet igår. Jag trodde för ett par månader sedan att det skulle kännas asjobbigt innan jag kom dit, men att det sedan skulle bli bra, bara man kom igång. Det blev tvärtom, tycker jag. Jag hade ingen direkt jobbångest i söndags, utan allt kändes helt ok. Igår kväll efter jobbet tyckte jag nog att det inte kändes lika bra. Troligen en kombination av en allmän röra och att ha varit borta från L. Jag insåg liksom igår kväll att det här inte var en engångsföreteelse, utan att det är så här det kommer att se ut nu. Vi kommer att ses några timmar varje kväll i veckorna. Jag får bara acceptera det. Helt enkelt.