Ute faller snön. Den faller i drivor skulle jag vilja säga. Jag gillar visserligen snö, i alla fall så här i början av vintern. Jag älskar när det blir vitt och ljust överallt och man bara väntar på att se tomten komma farandes bakom nästa krön... :)
Igår skulle hela familjen ta en pulkatur i det vackra vita hade vi tänkt. Jag insåg dock strax innan vi skulle pallra oss ut att det var tolv minugrader och att jag inte äger ett par passande täckbyxor. Alltså skulle jag troligen fått kallbrand i benen om jag gett mig ut några längre stunder. Mannen införskaffade sig täckjacka och -byxor förra helgen, men jag hittade inga som jag gillade då. (Å andra sidan bar jag samtidigt runt på en sovande flicka i full vintermundering, vilket kanske bidrog till att jag inte tittade så där jättenoga... :) I alla fall så bestämde jag mig för att snabbt dra in till stan på egen hand och se om jag hittade några brallor. Först såg jag dock till att L var ordentligt inpackad i pulkan och sedan agerade jag fotograf och filmare en stund, tills man och barn åkte iväg på äventyr...
Jag hittade faktiskt ett par billiga täckbrallor. Jag behöver inga high-tech-byxor. Jag åker ju inte ens skidor, så egentligen är det mest för att hålla värmen dom stunderna det är snö och kallt och man är ute. Troligen blir det nog lite mer utestunder den här vintern än de tidigare, så det gäller väl att vara utrustad. Jag blev uppdaterad via mms från mannen att L somnat i pulkan efter att ha tagit en tur på byn... Lilla trött-tjejen... Det tar på krafterna att vara ute och busa... :)
För tillfället sover både man och barn. Det blev inte många timmars sömn inatt. L är väldigt orolig på nätterna nu. Hon vill helst att både mamma och pappa ska ligga brevid henne när hon ska somna. Konstigt det där, hur det kan ändras från en dag till en annan. Nattningarna har gått riktigt bra ett tag, men senaste tiden har hon varit extra orolig. Det är väl nån fas. Som allt annat. :)
När de vaknar ska vi pallra oss i väg till L:s mormor och morfar och se om vi kan baka lite pepparkakor. Ytterligare en livspremiär för L! Imorse tände mor och far första ljuset i adventsljusstaken med stor andakt. Tänk - första gången för lilla L! Nåja. Hon var mer intresserad av leverpastejssmörgåsen som vi lagt så att hon inte kunde nå den än att glo på nåt ljus som hon väl sett förut. Och det gjorde hon ju visserligen helt rätt i. Man måste prioritera i livet. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar